Loading...
Debatt

Kvinnokamp och lönebildning

Som två sidor av samma mynt är kvinnokampen och klasskampen förenade. Arbetarrörelsen ser att det finns en struktur som missgynnar kvinnor. Denna strukturen kallas det patriarkala systemet. Det patriarkala systemet gynnar män på kvinnors bekostnad. Precis som klassförtrycket genomsyrar det hela samhället, och påverkar alla områden i livet. Det kan handla om att män som grupp har högre lön än kvinnor som grupp. Det kan också handla om hur vi värderar manligt respektive kvinnligt beteende. Kvinnor har mindre politiskt inflytande än män, utför mer arbete än män men tjänar mindre, har andra och snävare gränser för tillåtet beteende, tvingas leva med mäns våld eller hot om våld, och utnyttjas sexuellt genom trafficking och prostitution.

Den patriarkala strukturen är äldre än kapitalismen och upphör inte automatiskt med kapitalismens avskaffande. Att vara feminist är att se den patriarkala strukturen och att vilja förändra den.

Klassamhället genomsyras av arbetsdelningen mellan könen. Kvinnor och män förväntas utföra olika uppgifter och arbeten, och det som män gör värderas generellt sett högre. Kvinnor har ofta lägre lön än män som utför samma arbete, arbetar oftare ofrivillig deltid, är i majoritet i de allra lägst betalda yrkena, samt står för en stor del av det obetalda hemarbetet. Kvinnor arbetar alltså dubbelt, först på det lågt betalda arbetet och sedan gratis i hemmet.

Den materiella analysen är viktigt även när det kommer till kvinnans frigörelse. Det är exempelvis inte fel att diskutera kvotering av bolagsstyrelser i näringslivet, men det påverkar bara en liten grupp kvinnor som redan har en privilegierad ekonomisk situation. Istället kan Kommunals och andra stora kvinnokollektivs löner faktiskt bidra mer till att kvinnor i Sverige får ökad makt. Detta då lönen i förlängningen ger en frihet och makt över den egna situationen. Om stora grupper av arbetarklassens kvinnor har betydligt lägre lön än sina män får männen större makt att bestämma över hur pengarna ska spenderas. Med en manlig högre inkomst i familjen värderas manens arbete högre än kvinnas och sätts därför i främsta rummet. En konsekvens av det kan vara att kvinnan, vars arbete inte värderas lika högt, får kompensera sin mindre del av inkomsten till hemmet genom att utföra arbete i hemmet. Problemet med hemarbetet är att det är obetalt. Vi tenderar att värdera arbete efter dess värde i lön. Hemarbetet är inte värderat i lön och får därför ofta en låg värdering.  Kvinnorna arbetar alltså dubbelt, först på det lågt betalda arbetet och sedan gratis i hemmet.

Kvinnors lägre inkomster skapar ett ekonomiskt beroende genom hela livet, eftersom den med lägre inkomst också får lägre pension. Det finns dessutom ett samband mellan låg inkomst och sämre hälsa.

Med nuvarande lönebildning i Sverige med samma procentuella ökning av allas löner kommer situationen inte bara kvarstå utan bli sämre för varje år. Detta då nuvarande system gör att klyftorna mellan olika lönegrupper ständigt ökar.

Vi måste ta det ekonomiska förtrycket av kvinnan på allvar och ändra den svenska lönebildningen. Industriavtalet, med en fast procentsats för alla, håller stora grupper av kvinnor kvar i ett ekonomiskt förtryck. Detta måste förändras.