Loading...
Debatt

Större s-fokus på omfördelningspolitik krävs för att vinna valet

Större s-fokus på omfördelningspolitik krävs för att vinna valet skriver Daniel Wolski.

I tisdags presenterade Socialdemokraterna sin valstrategi. Valstrategins tre fokusområden är välfärd, lag och ordning samt integration. De två senare områdena dominerar och fokuserar på hårdare tag. Det gynnar Moderaterna och Sverigedemokraterna. Väljarna har, och kommer sannolikt fortsätta ha, störst förtroende för dem i det avseendet.

Partiledningen har gjort bedömningen att de två senare områdena måste lyftas därför att väljarna tycker att de är viktiga och för att vi lever i en tid som, med valstrategen John Zanchi ord, ” i någon mån är auktoritär”. Zanchi har förstås rätt i att auktoritära krafter är på frammarsch. Men lösningen för S är inte att gå in i en tävling om strängare straff och tuffare tag. Det är ett race som S inte kan vinna.

För varje gång S lägger ett auktoritärt förslag kommer M och SD att svara med en ännu mer auktoritär åtgärd. Debatten förråas och tolkningsföreträdet kommer att flyttas ännu längre högerut. På så sätt riskerar partiledningens valstrategi att driva väljarna i armarna på högern.

Att det förhåller sig så är inte detsamma som att Socialdemokraterna ska ignorera brottsligheten eller integrationen. Men frågorna måste mötas med en socialdemokratisk prägel.

Ta integrationsfrågorna som exempel. I stället för att ensidigt lyfta problemet där nyanlända inte kommer i arbete borde valstrategin ha en bredare ansats i arbetsmarknadspolitiken. Valstrategin skulle behöva breddas till att inkludera såväl löntagarkollektivet på arbetsmarknaden liksom de som står utanför den. Här skulle frågor som arbetsmiljö, arbetslivets villkor och snabbare vägar in på arbetsmarknaden kunna tilltala breda grupper – betingat att rejäla reformer också presenteras.

Men vad S framför allt borde göra är att ha en betydligt mer anti-etablissemangsinriktat fokus med fördelningspolitiken i centrum. Tycka vad man vill om Labour i Storbritannien, men under samma tid som Demokraterna i USA, Socialistpartiet i Frankrike, SPD i Tyskland, Arbeiderpartiet i Norge och Arbetarepartiet i Nederländerna har kollapsat, så har Jeremy Corbyns parti gått framåt. Theresa Mays Tories förlorade sin majoritet i valet 2017 och skulle av allt att döma förlora regeringsmakten om det vore val i dag.

Labours linje ”For the many, not the few”, var tydligt fokuserad på en konflikt om snedfördelningen av samhällets resurser och valmanifestet innehöll flera stora reformer. Tack vare detta strategiska fokus kunde partiet artikulera frågor om lag och ordning utifrån en egen berättelse. Den borgerliga åtstramningspolitiken, nedskärningarna och skattesänkningar ställdes mot fler poliser och mer trygghet på gator och torg. Labour vann problemformuleringsinitiativet utan att göra brottsligheten till huvudnummer i sin valstrategi – trots att Storbritannien drabbades av flera terrordåd under valåret.

Socialdemokraterna i Sverige har ett bättre utgångsläge än vad Labour hade i Storbritannien. Partiet leder regeringen och har lagt en stark budget. Det borde vi bygga vidare på. Gör satsningarna i regeringens budget och rejäla reformer i valrörelsen till ett offensivt vapen mot den samlade borgerligheten. En hävstång för ett socialdemokratiskt samhällsbygge.

När det gäller regeringsfrågan är det i valstrategin fortsatt fokus på att lägga grunden för en mittenregering. I valrörelsen riskerar detta forma bilden av en svag och otydlig socialdemokrati. Det äventyrar även den välfärdsprofil som återfinns i valstrategin. Genom att tona ner strävan efter mittensamarbete och istället sätta fokus på en politik för ökad jämlikhet skulle socialdemokratins budskap förtydligas.

Avslutningsvis är det är en allvarlig risk man nu tar med nuvarande fokus i valstrategin. I tider av antietablissemangsstämning och en välgrundad oro hos vanligt folk för morgondagen borde socialdemokratin möta det med ett betydligt större strategiskt fokus på omfördelningspolitik och ställa trygghetsfrågorna i ett val mellan större samhälleligt ansvarstagande eller stora skattesänkningar.