Loading...
Krönika

Heltid bara för några, inte för alla

Det normala är att jag ska ha en lön som man kan leva på. Att jag ska kunna få ett lönelöfte på banken om jag behöver köpa bostad. Att jag under mitt arbetsliv betalar till pensionen så att jag kan ha ett värdigt liv när jag är klart i mitt arbetsliv. Att jag kan planera mitt privata liv utifrån min planerade/ schemalagda tid på arbetet så jag kan planera min ledighet för att återhämta mig.

Detta är några av argumenten om varför heltid är en aktuell och viktig fråga att driva nu. Det har länge stuckit i ögonen på mig, att tjänster som annonseras visar en skillnad på arbetaryrken och tjänstemannayrken. De yrken som kräver högre utbildning annonseras oftast på heltid och med få undantag på deltid. När det sen kommer till yrken inom kvinnodominerande arbetaryrken så är undantaget heltid, normen är deltid.

Som plåster på såret erbjuds ibland arbetstagarna med deltid kompletterande arbetstidsmodeller för att komma upp i heltid. Dessa arbetstidsmodeller är ofta komplicerade och i många fall reder inte ens närmsta chefen ut hur de ska fungera.  Den anställda hamnar ofta i en löneskulds fälla.

Jag har aldrig förstått varför man inte annonserar ut tjänstemannayrken på deltid så att även tjänstemännen blir jämställda med arbetarna för att jaga timmar i vikariebanken. För så är det nämligen för oss i arbetaryrken.

Vi har accepterat detta så pass länge att skillnaderna har blivit norm.

Och bara tanken på att våra tjänster ska vara heltid gör att ledningen ser problem, som är omöjliga att lösa. Istället ska våra verksamheter gå runt så som de har gjort allt för länge: på otrygga anställningar och tusentals deltidare.

Vi är många som arbetar inom dessa yrken där deltid är normen och det krävs ett pussel för att vi ska ha heltid som norm på plats inom kort tid.

Har inte vi arbetare samma rätt att ha de fördelar som heltid ger?